När kommer jag behöva använda mig av matte?

Det finns ett nytt nätbaserat initiativ som kallas We Use Math. Det är tänkt att adressera och ge svar på en av de mest vanliga frågan som studenter ställer: när kommer jag någonsin behöva använda matte i den riktiga världen?

Idéen bakom projektet är att motivera studenterna att sikta mot matematikbaserade kariärer genom att hjälpa dem förstå hur mycket matte faktiskt influerar och formar samhället. Jag har själv inte tittat på materialet men de som har gjort det säger att ”We Use Math” är väldigt välgjort och de tipsar andra att gå in och tittat.

Materialet är på engelska men vi pedagoger kan kanske hitta svar på elevernas frågor och ev. kan vi också ge adressen till de elever som vi vet klarar av engelska språket på ett bra sätt.

Teaching Grammar: There Has to Be a Better Way (And There Is!)

Grammar instruction is making a comeback but in all the wrong ways. The purpose of learning grammar is to produce well-formed sentences. But mastering the Latinate content of traditional grammar instruction has little to do with achieving this goal.

Läs hela inlägget.

Att göra skillnad

Skickliga lärare skapar ett optimalt klimat för lärande, bland annat genom att de systematiskt vägleder eleverna. De är bättre på att övervaka lärprocessen och ge relevant feedback. Men de är också bättre på att testa idéer om lärande och undervisning.

”Det synliga lärandet äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare.”

En viktig förutsättning för det synliga lärandet är att elever löpande får återkoppling på sitt arbete. Men det är inte ökad feedback i sig som stärker elevresultaten. Det handlar snarare om att läraren genom elevernas feedback får en förändrad uppfattning om vad det innebär att vara lärare. Med andra ord: Feedback som ger feedback är själva grundbulten för framgång!

Läs hela artikeln på Lärarnas Nyheter.

Digitalisering – mer en fråga om skolutveckling än om teknik

Det blir alltmer uppenbart att det inte räcker med att dela ut datorer till alla elever och ha en tilltro till teknikens inneboende förändringskraft. Utan en pedagogisk plan kopplad till en fortbildning för lärarna blir datorn bara en skriv- och surfmaskin.

Om man har ambitioner att utveckla lärandeformer och pedagogik måste man ge lärarna möjligheter att tillsammans lära sig att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Den som säger detta är Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet, som under fyra år har följt En-till-En-projekt på två högstadieskolor i Falkenberg. I tre delrapporter har han redogjort för resultatet så här långt, nu arbetar han vidare med sin avhandling.

Läs mer på skolverket.se.

Läxor — vad är de till för?

Lärarnas Nyheter skriver om läxor. De konstaterar bland annat att det bedrivs mycket lite forskning kring läxor i Sverige och de ställer frågan vad läxor är till för.

 I svensk diskussion hävdas det att eleverna måste ha fler läxor för att lära sig mer. Problemet är att man förväxlar läxor med arbetsform. Man säger att det inte går att minska antalet läxor eftersom eleverna ju måste plugga. Det är klart att man måste plugga, men plugg är inte detsamma som hemläxor, säger han. –  Jan-Olof Hellsten.

Läs hela artikeln på lärarnasnyheter.se.

Matematikbegåvningar behöver mer stöd

Hur är studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor? Det handlar en ny avhandling från Linnéuniversitetet om. En av slutsatserna är att elever med stor begåvning för matematik också är i stort behov av pedagogiskt stöd.

Eva Pettersson disputerar 18 maj i ämnet matematik med didaktisk inriktning på Linnéuniversitetet i Växjö. I studien definierar hon särskilda matematiska förmågor som ett komplex av olika förmågor som alla kan vara mer eller mindre uttalade hos en individ.

Avhandlingen är baserad på tio fallstudier av elever i åldrarna 6-19 år.

Intressant diskussion om matematikämnet

Svenska elevers dåliga matematikkunskaper har debatterats flitigt den senaste tiden, men är det i själva verket undervisningen det är fel på? Ny svensk forskning vid Umeå universitet visar att barn lär sig lättare om de får lösa mattetalen själva med egna kreativa lösningar istället för att lära sig förenklade uträkningar utantill. Johan Lithner, 
professor i matematisk didaktik tycker att undervisningen har blivit för ytlig, genom att förenkla för mycket lär sig eleverna snabbt men förstår inte vad de gör.

Det är ju precis detta som Learning Study handlar om. Kul att känna att vi följer forskningens upptäckter och att vi själva känner att det fungerar. Keep up the good work!

Läs och lyssna mer på länken till radioprogrammet Kropp och själ (länk till ljud).