PuL och kränkningar på nätet

I april 2011 genomförde Datainspektionen en konferens om personuppgiftslagen i skolan, då drygt 200 skolledare, kommunpolitiker, it-tekniker, lärare och andra med skolanknytning fick lära sig mer om vad man måste tänka på när det gäller hantering av personuppgifter. Ett av dagens teman gällde kränkningar på nätet. Catharina Fernquist och Jonas Agnvall, jurister på Datainspektionen, redde ut begreppen kring detta och gav flera konkreta exempel.

Bland annat tog de upp 

  • Vad får man publicera på nätet?
  • Vad är en kränkning?
  • Balansgång mellan personuppgiftslag och yttrandefrihet
  • Facebook i skolan – skolan på Facebook
  • Hur får man bort oönskat material från nätet

Läs mer på skolverket.se

Lektioner från högpresterande länder

I asked OECD to prepare that study for a very simple reason: A number of nations today are out-educating the United States. I wanted to know what the U.S. could learn from the practices of those high-performing and rapidly improving countries. In a globally competitive economy, the value of benchmarking the practices of high-performing education systems seemed like a no-brainer.

These top performing nations not only were doing a better job of accelerating achievement and attainment nationwide than America, they also were doing a better job of closing achievement gaps among minority and disadvantaged students. What were their recipes for success?

Secretary Duncan’s Remarks at National Center on Education and the Economy National Symposium

Läs mer här.

Digitalisering – mer en fråga om skolutveckling än om teknik

Det blir alltmer uppenbart att det inte räcker med att dela ut datorer till alla elever och ha en tilltro till teknikens inneboende förändringskraft. Utan en pedagogisk plan kopplad till en fortbildning för lärarna blir datorn bara en skriv- och surfmaskin.

Om man har ambitioner att utveckla lärandeformer och pedagogik måste man ge lärarna möjligheter att tillsammans lära sig att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Den som säger detta är Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet, som under fyra år har följt En-till-En-projekt på två högstadieskolor i Falkenberg. I tre delrapporter har han redogjort för resultatet så här långt, nu arbetar han vidare med sin avhandling.

Läs mer på skolverket.se.

Hjärnforskarna vill ändra skolan

På Vetenskapsfestivalen i Göteborg i veckan var ett av huvudnumren den amerikanske psykologen Kurt Fischer. Han har länge förespråkat att skolan bör använda sig av nya rön från hjärnforskningen.

Men det ska vara sund och bra hjärnforskning, inte myter där folk bara påstår ogrundade saker om hjärnan, underströk Kurt Fischer när han talade i Sveriges riksdag i onsdags.

Dagens Nyheter

Barns nya datorvanor ger sämre läsförmåga

2011-05-11
Pressmeddelande från Göteborgs universitet

Sverige och USA är två länder där barns ökade datoranvändning på fritiden ger sjunkande läsprestationer. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Professor Monica Rosén vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik har analyserat skillnader över tid mellan olika länder för att förklara olikheter i läskompetens. Inom ramen för forskningsprojektet ”Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse” har hon tillsammans med forskarkollegor studerat hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt.
Läs hela pressmeddelandet.

Skolk skrivs in skolbetyget?

Var tionde elev på högstadiet skolkar minst en gång i månaden. På gymnasiet är den ogiltiga frånvaron ännu högre, enligt Skolverkets statistik.

Inte acceptabelt, enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Att eleverna inte är närvarande är en orsak bland flera till att resultaten sjunker. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man själv vill. Det ska man inte kunna göra i skolan heller, säger han.

Läs mer på Svenska Dagbladet.

Läxor — vad är de till för?

Lärarnas Nyheter skriver om läxor. De konstaterar bland annat att det bedrivs mycket lite forskning kring läxor i Sverige och de ställer frågan vad läxor är till för.

 I svensk diskussion hävdas det att eleverna måste ha fler läxor för att lära sig mer. Problemet är att man förväxlar läxor med arbetsform. Man säger att det inte går att minska antalet läxor eftersom eleverna ju måste plugga. Det är klart att man måste plugga, men plugg är inte detsamma som hemläxor, säger han. –  Jan-Olof Hellsten.

Läs hela artikeln på lärarnasnyheter.se.